Välkommen till Vårdnäs hembygdsförening!

 

Om oss                                                      

 

 

 

NÅGRA

BILDER

FRÅN

2023 ….

 

Klicka här!

En bild från årets nationaldagsfirande i hembygdsgården. Barnkören tågar in.

 

 

Medlemmar i Logen Brokind samlade i sin ordenslokal Rosenberg. Foto: Ivar Andersson 1920-talet.

 

Rosenberg har hjälpt till

i Sveriges modernisering

Att Rosenberg – beläget där man förr svängde av från Kalmarvägen mot Dänskebo och Fjälla – var Logen Brokinds samlingslokal, det vet Vårdnäsbor med några år på nacken. Mindre känt är att Vårdnäs sockens första särskilda skolhus stod på samma plats – och att första handelsboden flyttade dit efter att ha startats vid sockenstugan. Med tanke på allt som hänt på platsen vågar vi påstå att Rosenberg varit mera delaktig i det svenska samhällets modernisering än flertalet andra ställen i socknen.

Här kan du läsa om Rosenberg!

 

 

Vårdnäs ”storkommun”

1952 – 1970

1 januari 1971 blev Vårdnäs en del av Linköpings kommun. Det vet/minns de som var med då. Yngre Vårdnäs-bor har kanske hört talas om det. Men att Vårdnäs ett par årtionden tidigare bildade ”storkommun” tillsammans med Vist och Skeda, är det väl bara en del pensionärer som känner till?

Nu finns två sidor om Vårdnäs ”storkommun” – På sid I berättas allmänt om kommunen – och på sid II finns ett urval ärenden som diskuterades och avgjordes under 1950- och 1960-talen.

Apropå Vårdnäs: 2022 var vi 2 405 invånare i socknen. Nästan lika många som under rekordåret 1845, då antalet invånare var 2 466. År 1970 var motsvarande siffra 1 132. Läs mera på sid I.

Kommunalnämnden i Vårdnäs ”storkommun” vid ett av de sista sammanträdena under hösten 1970.

 

 

 

Från handlardotter

till handlarfru

Else-Marie Peterson har nu intervjuat ännu en Vårdnäsbo som varit med ”ett tag” - nämligen INGRID SANDELL i Bestorp. Hon föddes för 92 år sedan i nedre huset på bilden t h. Där startade hennes far Konrad Pettersson affärsrörelsen som några år senare kunde flytta till betydligt rymligare lokaler mittemot. Karl-Gunnar Sandell, som börjat som springpojke i affären, blev så småningom Ingrids make. I trettio år, till 1985, drev de tillsammans Konrad Petterssons Eftr. LÄS MERA HÄR!

 

 

Knut Arnebacks berättelse om Arnebo på 1920-talet

I juni 1923 flyttade lantbrukarfamiljen Karlsson från Gammalkil tll Anebo i Vårdnäs. Yngst av fjorton syskon i familjen var Knut, född 1915. Innan han avled 2003 skrev han ner sina minnen kring flytten, om gården – och om Sjögsäters skola, som han kom till. Vid hembygdsföreningen berättarkväll 30 oktober lästes Knut Arnebacks berättelse upp av Else-Marie Peterson. Den går också att ta del av HÄR på hemsidan. Liksom många andra berättelser återfinns den under

OM VÅRDNÄS / BERATTELSER

 

 

 

RAPPORT FRÅN ”FORSKARGRUPPENS” VANDRING 10/10 2023

Den bortglömda vägen

mellan Arnebo och Pukeberg

LÄS HÄR!

Till höger: Vandringen – enligt Christer Rahmqvists GPS - inlagd i blått på Häradsekonomiska kartan, utarbetad 1868-1877. Efter start hos Torbjörn Johansson i Arnebo Postgård följde de 15 deltagarna den gamla vägen åt nordväst, mot Pukeberg. På Pukebergs (numera Hanekinds häradsallmännings) mark är vägen delvis helt igenväxt. Efter en avstickare till Flygstenen fortsatte man till nuvarande väg, t h mot Pukeberg, sedan vidare till soldattorpet Backgården och resterna av torpet Svedberget, och åter till Postgården.

 

Arnebo affär, en av de många handelsbodar som tidigare verkat  inom Vårdnäs socken.

 

Tre sidor om  Handlarna i Vårdnäs

Efter att det blev tillåtet att bedriva handel på landsbygden öppnades tidigt på 1860-talet en liten

handelsbod i kyrkbyn - i eller vid gamla sockenstugan. Så småningom blev handelsbodarna många fler.

Om du vet något om gamla tiders affärer i bygden - eller om du tycker att något i texten bör korrigeras eller kompletteras - hör av dig! HÄR finns handlarsidorna.

 

 

 

Då vägen gick över Åse hällar

 

Ända till slutet av 1800-talet var det ett äventyr att ta sig landvägen från väster till öster i socknen, eller tvärtom.

Folket i Sätra och Bestorps by valde hellre att ro över Rängen, eller gå över isen, till kyrkan. Alternativet var den backiga vägen söder om Skruvkulla, Ås och Kläppa mot Saxtorp. En svår passage var Åse hällar (se pricken), då svallis kunde ställa till det för hästar och folk.

Vårdnäs hbf:sforskargrup” har under våren genomfört två vandringar för att hålla liv i minnet av denna sockenväg.

 

”Forskargruppens” vandringar 13 april + 10 maj – se Rapport och Rapport2 !

 

 

 

 

 

 

Styrelsen

Bli medlem

Om Vårdnäs förr

Bilder från förr

Hembygdsgården

Trädgårdsgruppen

Bilder från verksamheten

Verksamhetsberättelser

-------------------------

Redaktör för hemsidan:

VEINE EDMAN

Föreningens bankgiro:

5307-5727

Swish:

123-326 95 11

Föreningens e-post:

post@vardnashbf.se

 

 

Bestorps Ångsåg ett minne blott

1903, året efter att Östra Centralbanan invigts, uppstod ett sågverk inne i Längdviken. Därmed var Bestorp på väg att bli en liten industriort. Efter 55 år, 1958, var det emellertid slutsågat.

Vår berättelse om Bestorpssågens är uppdelad på två sidor: Bestorps Ångsåg I – och Bestorps Ångsåg II. Det är ont om säkra uppgifter. Vi tar tacksamt emot upplysningar!

Fotot t h togs av Jacob Bergin 1905 – och det t v av Paul Aineström ett par år innan sågen lades ner.

 

Detta kan man få på ett USB-minne ….

1040 sidor om Vårdnäs - med 947 svartvita foton

Så stort var folkskolläraren Paul Aineströms ursprungliga manuskript till boken ”Vårdnäs socken”. Med detta vann han tävlingen om bästa sockenskildring som JUF utlyste 1953. Utöver fotografierna finns åtskilliga kartor och diagram m m. I förordet skrev Aineström att manuset ”utgör resultatet av tre års, tidvis mycket intensiva hembygdsstudier”.

Materialet var för omfattande för att kunna tryckas. Paul Aineström satte sig och arbetade om det!. Texter skrevs om och kortades, och väldigt många foton uteslöts. 1959 kunde så sockenboken tryckas med 600 sidor. 1979 lät hembygdsföreningen trycka en 2:a upplaga. Av denna återstår ett par exemplar. Begagnade exemplar kan köpas på Bokbörsen.

Särskilt med tanke på de många ”överblivna” fotografierna - med innehållsrika bildtexter - har hembygdsföreningen sett till att överföra hela det ursprungliga manuskriptet till digital form. Föreningens medlemmar erbjuds att utan kostnad få hela ”bunten” på ett USB-minne. Vid behov kan vi tillhandahålla USB-minne för 50 kr.

För dem som inte är medlemmar är kostnaden 250 kr + ev 50 kr för USB-minne. Om du är intresserad – hör av dig med ett mejl till ve@vardnashbf.se

”Torp och stugor i Vårdnäs socken” – del 1 och 2

Böckerna om torpen och stugorna i Vårdnäs, som kom ut 2002 och 2003, blev snart slutsålda. Nu har hembygdsföreningen låtit skanna in böckerna på var sin pdf-fil. Om du vill ha tillgång till böckerna på det viset - hör av dig med ett mejl! För medlemmar kostar det inget (om man levererar ett usb-minne). För andra är kostnaden 100 kr per bok, eller 200 kr för båda.

Obs! Allt som här erbjuds ryms på ett och samma USB-minne!

 

 

 

 

 

 

Foto: Veine Edman

 

Sockenmuseet 1958 – 2022

Vårdnäs sockenmuseum, som haft en rätt anonym tillvaro bakom Församlingshemmet, är avvecklat. Vissa saker, främst möbler, har övertagits av hembygdsföreningen. En del föremål har återlämnats till anhöriga till dem som en gång skänkte dem till museet. Mycket av det som återstod såldes vid ett välbesökt ”museiloppis” 7 maj på Kyrkbackens gård. Alla intäkter – ca 25 000 kr - har gått till hjälp åt krigsdrabbade barn i Ukraina.

Med hjälp av lyftkran flyttades stugan 1 juli 2022 till trädgården i Komministergården, som den tidigare tillhört. Läs om stugans och sockenmuseets historia här.

Foto: Marianne Bengtsson

 

När godskomplexen Brokind och Västerby såldes ut

I flera hundra år ägdes många av gårdarna och torpen i Vårdnäs av godsen Brokind och Västerby. Men kring år 1900 såldes gårdarna som tillhört Västerby – och lite senare även huvudgården. 1918 såldes på ett bräde Brokind med alla gårdar - varefter nye ägaren i sin tur sålde ut bit för bit. 1933 kunde så det Falkenbergska fideikommisset återupprättas, med krympt kostym.

HUR det hela gick till har vi försökt beskriva HÄR. De olika fastighetsaffärerna redovisas, så långt vi hittat uppgifter, i en TABELL. Korrigeringar och kompletteringar mottages tacksamt!

VARFÖR det gick så här är inte lätt att reda ut. Klart är ändå att jordbruket vid den där tiden var utsatt för stora påfrestningar – inte minst p g a livsmedelsimport.

Vid många av de friköpta gårdarna byggdes nya bostadshus och nya ladugårdar. Att arrendatorer, och andra, kunde bli hemmansägare bör ha inneburit en rejäl vitamininjektion för bondesocknen Vårdnäs.

 

 

 

HUR   SAMHÄLLET   BROKIND   KOM   TILL ….

Tomthistorien 1902 till 1928 – kronologiskt

(Källa: Lantmäteriets hemsida/Historiska kartor.)

Från Alvik till Änggården – samhället Brokinds bebyggelse till omkring 1950

-          i alfabetisk ordning - del 1, 2 och 3