Vykort postat 1904, men tryckt innan någon bebyggelse hunnit växa upp kring järnvägsstationen.

Brokinds samhälles tidiga tomthistoria

Av VEINE EDMAN, juli 2020.

Brokinds samhälle är ett resultat av Östra centralbanans och Brokinds järnvägsstations tillkomst vid förra sekelskiftet. I grannorten Bestorp skyndades utvecklingen på av ett nyetablerat sågverk. Brokind växte fram i makligare takt. Flertalet av de tidiga tomtköparna var välbeställda affärsmän och ämbetsmän från Linköping. Här kunde de skaffa sig sommarparadis som man enkelt kunde resa till, med tåg. En oemotståndlig möjlighet för den som hade råd.

Innan Brokinds järnvägsstation kom till vid gränsen mellan Brokinds gårds och Saxtorps Nedergårds ägor, fanns i grannskapet endast enstaka torp och stugor. Till Brokinds domäner hörde torpet Karlstorp, stugan Granlund och, lite längre bort, torpen Klinkendal, Smedstugan och Sandvik. På Saxtorps marker stod stugan Bokärr samt Erikslund och Brink, som båda varit tidvis torp med lite åkermark och beten, tidvis enbart stugor.

När järnvägen togs i bruk under våren 1902 hade lantmätare Johan Stånggren redan handlagt några ansökningar om tomtavstyckningar från Saxtorps Nedergårds mark nära stationsbyggnaden. Underlaget var en plankarta som Stånggren upprättat på markägaren Lars Gustaf Erikssons begäran. Händelseutvecklingen kan följas på www.lantmateriet.se/Historiska kartor/Lantmäterimyndigheternas arkiv. Där redovisas alla avstyckningar, eller avsöndringar som det då hette, fram till 1920-talets slut. Av de många datumen som figurerar i respektive ärende har vi här valt det som anges på tomtköpsavtalet. Fastighetsbeteckningarna som redovisas har i många fall ändrats i senare tomtdelningar och sammanslagningar.

I. Avsöndringar från Saxtorps Nedergård

· 4 januari 1902 säljer Lars Gustaf Eriksson (LGE), Saxtorps Nedergårds ägare, en tomt i ”Brinkhagen” utmed vägen mot kyrkbyn till Ludvig Granbom och hans hustru. För 990 kvm betalar de 275 kr. På tomten, som får beteckningen Saxtorp 1:2, bygger Granboms sin sommarbostad GRANBO.

· 27 januari säljer LGE en tomt på höjden söder om stationen, på banans östra sida. Köpare är Karl Arnander, som är länsnotarie och dessutom ombudsman i Östergötlands Enskilda Bank. Köpesumman för tomtens 1 697 kvm är 350 kr. Fastigheten, Saxtorp 1:3, kallas redan i samband med tomtköpet för BELLA VISTA.

· 1 april köper majoren Carl A Augustinsson en exakt lika stor tomt, 1697 kvm, för samma pris, söder om den föregående. Den får beteckningen Saxtorp 1:4 och benämns HVILAN.

· 28 april säljer LGE två tomter på ”Brinkgärdet”, intill järnvägsstationens tomt. Läget tycks motivera ett högre tomtpris. Köparen, handlanden Knut Malmström från Skärkind, betalar 1 100 kr. Av något skäl ångrar sig Malmström. Vid luciatid samma år, 1902, säljer han tomterna till Axel Gustafsson, som är mjölnare i Brokind, och hans fru Lovisa för 800 kr. Alltså gör Malmström här en förlust. Tomterna, Saxtorp 1:7 och 1:8, döps till LYCKE och SALEM. På den förstnämnda uppförs under de närmast följande åren bostads- och butiksfastigheten LYCKHEM.

· 25 augusti köper Karl Arnander ännu en tomt, 2250 kvm – Saxtorp 1:5. Den får namnet SKOGEN och är belägen i sluttningen norr om Bella Vista. Några månader in på nästa år, 1903, avlider Arnander. Vem eller vilka som ägde de båda fastigheterna åren närmast därefter saknas uppgifter om.

· 28 oktober 1902 säljer LGE en mindre tomt – Saxtorp 1:6 – nedom Skogen, nära järnvägsövergången. Här var det inte fråga om sommarboende. Köpare var 31-årige skomakaren Karl Oskar Jonsson, som med hustrun Hulda Charlotta var bosatt i torpet Erikslund. På tomten återuppbyggdes de närmaste åren ett litet hus från området mellan Melskog och Gärdala, som Jonsson köpt, monterat ner och förflyttat till Brokind. Fastigheten gavs namnet JONSBO.

· 1 april 1903 gör mjölnaren Axel Gustafsson ännu ett tomtköp, nu tillsammans med nämndeman Anders P Pettersson i Bäckaskog (ett torp under Melskog). De var inte ute i privata ärenden. Tomten de köper – Saxtorp 1:9, belägen omedelbart norr om Gustafssons båda tomter - ska bli platsen för samlingslokalen/kapellet ELIM. Lokalen ska användas för gudstjänster och kristen barn- och ungdomsverksamhet o s v. Initiativtagare till kapellbygget och ansvarig för verksamheten var Vårdnäs Blåbandsförening. 1915 övertogs Elim av Brokinds då nybildade baptistförsamling.

· 8 september 1905 säljer LGE en tomt - Saxtorp 1:10 - till rektor Gottfrid Westling (1844-1925). Den benämns HEM och läggs samman med Saxtorp 1:5 – HVILAN - som Westling nu tycks ha köpt av ovan nämnde Augustinsson.

· 21 oktober 1908 köper stationskarlen Gustaf H Sekander och hans hustru en tomt i bergssluttningen på banans östra sida, mitt emot godsmagasinet. Fastigheten – Saxtorp 1:12 - kallas SKOGSLIDEN och bebyggs med ett hus i tidstypisk stil. Tomtytan 452 kvm visade sig vara för liten. Sekander köper 1909 ytterligare 180 kvm mark av LGE - Saxtorp 1:13.

· 10 juli 1909 förvärvar David Walfrid Malm och hustrun Wilhelmina Eugenia en villatomt omedelbart norr om Skogsliden - Saxtorp 1:14. Fastighetens namn ERIKSBERG ska kanske anknyta till intilliggande Erikslund? Makarna Malm bygger en villa i samma stil som Skogsliden.

Härefter – t o m 1928 - görs inga ytterligare tomtavstyckningar från Saxtorps Nedergård i området. Kanske fanns inte flera lämpliga tomter? Under 1910-talet erbjöds i stället tomter mellan Lilla Rängen och den nyanlagda vägen mellan Brokinds gård och Brokinds station, och även på uppsidan, östra sidan, av denna väg.

II. ”Brokinds tomtområde nr 1”

7 januari 1912 säljer greve Henrik M:son Falkenberg ”Brokinds tomtområde nr 1”, som omfattar 24 hektar, till länsbokhållaren Carl Fr Johansson. Köpesumman är strax över 10 000 kr för marken och därutöver 5 000 kr för skogsvärdet. En hänvisning i köpeavtalet till en lantmäterikarta från 1907 visar att greve Falkenberg under flera år umgåtts med tanken på tomtförsäljning i järnvägsstationens närhet. En avhållande faktor kan ha varit att Brokinds gård var ett fideikommiss. Avsöndring av mark krävde Kungl. Maj:ts godkännande. Vidare förutsattes medgivande av grevens bror, greve Melker Falkenberg, och likaså av friherre Ulf C:son Sparre såsom god man för greve Henriks omyndiga barn. Två gode män, utsedda av Göta hovrätt, skulle tillse att köpeskillingen deponerades i Riksbanken som fideikommisskapital. Det enda fideikommissarien, Henrik Falkenberg, fritt kunde disponera var ränteavkastningen.

Avsöndringen av tomtområdet fastställdes av Konungens Befallningshavande (landshövdingen) 29 april 1912. Carl Fr Johansson hade då redan inlett tomtförsäljningen. Av de tecknade köpeavtalen framgår att industriell verksamhet inte tilläts, och att ”någon dansbana eller annan för närboende störande nöjestillställning må icke å tomten anläggas eller förehavas.” Lantmäterikartan från 1907 reviderades 1915 av lantmätare Kullberg, och även senare. Dessa kartor med tomtindelningar är tyvärr enligt uppgift från Kommunlantmäteriet inte arkiverade.

· 12 februari 1912 köper bankdirektör Ludvig Aurell ett drygt 3,06 hektar stort område mellan Lilla Rängen och nya landsvägen för 4 800 kronor. Fastigheten, som benämns EKBACKEN, får beteckningen Brokind 1:4. 1913-14 (enl SvB) bebyggs fastigheten med ett bostadshus.

· 19 februari 1912 förvärvar godsägare J G Westman markområde söder om ovan nämnda. Arealen är 2,64 hektar och köpesumman 5 500 kr. Tomtens längd utmed landsvägen är 291,5 m. På fastigheten – Brokind 1:3 – som redan vid tomtköpet fått namnet GUCKSBO, uppförs 1912-13 (enl SvB) ett större bostadshus.

· 19 augusti 1912 köper Nils Hjelmerus, Brokind, en tomt i tomtområdets södra, eller sydvästra, ände. Köpesumman är 1 037 kr för 57 ar (enligt normen 900 kr per tunnland). Fastigheten – Brokind 1:5 – kallas LILLVIK. I köpeavtalet uppges att tomten är avsedd för en villa. Ritningar ska godkännas av säljaren. Tomten får inte styckas.

· 30 september 1912 säljs en tomt – 37,5 ar - i norra änden av tomtområdet till köpman Caleb Wigoff. Fastigheten – Brokind 1:6 – kallas GULLHÄLL.

· 28 februari 1913 köper trävaruhandlare Gustaf Nilsson en tomt – Brokind 1:8 – som gränsar till 1:4 Ekbacken. Den kallas ROSENDAL och omfattar 83 ar. Köpesumman är 2 186 kr. Här refereras till en lantmäterikarta av 1909 (ska vara 1907?). Den som senare under 1913 begär fastställelse av avsöndringen är inte Gustaf Nilsson utan Erik Gustaf Delin. Av handlingarna framgår att tomten då redan är bebyggd med ett större bostadshus, uthus och brygga, samt att det ”må uppföras ytterligare en villabyggnad”.

· 11 juni 1913 säljer Carl Fr Johansson till major Axel Kindstrand en stor tomt – drygt 2 hektar - i områdets södra/sydvästra del. Tomten – Brokind 1:9 - ”må ej styckas” står det i kontraktet. Fastigheten, som bebyggs med en stor sommarbostad, ges namnet NÄS.

· 1 maj 1914 köper trävaruhandlare Gustaf Nilsson ytterligare en tomt – Brokind 1:11, 41,5 ar - i samma område som sitt nyss förvärvade Rosendal. Namnet på fastigheten är BJÖRKKULLEN.

· Arbetaren Adolf Svensson, som vid tillfället hyr stugan Granlund, skriver 9 maj 1914 på ett köpeavtal för en tomt – Brokind 1:10 - i områdets norra ände, norr om Sjöstugan, intill landsvägen. Fastigheten på ca 2 500 kvm ar kallas SJÖVIK.

Härefter är det inte längre Carl Fr Johansson, utan greve Henrik M:son Falkenberg, som säljer tomter inom ”Brokinds tomtområde nr 1”. Frågan inställer sig: Var Johansson i praktiken bara en bulvan som gjorde tomtaffärer för grevens räkning? Som vi sett köpte Johansson 1912 det stora tomtområdet för 10 000 kr exklusive skogsvärdet - pengar som ska läggas till fideikommisskapitalet. Eftersom Johansson tagit in 10 000 kr redan vid försäljningen av tomterna Brokind 1:3 och 1:4 till Westman och Aurell, förefaller köpesumman för hela det stora tomtområdet iögonfallande låg.

Till bilden hör att fideikommisset Brokind länge lidit av ekonomiska bekymmer. 1918 säljs hela gården till grosshandlare Gustaf Andersson, Örebro, som några månader senare säljer den vidare till direktören och hästuppfödaren Josef Berghoff, Stockholm. Antagligen var försäljningen av godset planerad sedan flera år - eller åtminstone sedd som en möjlig utväg. Eftersom köpesumman skulle läggas till fideikommisskapitalet, kan den i förväg gjorda avsöndringen och försäljningen av tomtområdet ses som ett sätt för fideikommissarien att av fideikommissets tillgångar för egen del säkra ett litet stycke med förväntad ekonomisk potential.

Som framgår nedan hade det byggts på några tomter redan innan köpeavtalet skrevs under.

· Seminarierektor Johan Johansson köper 21 september av Henrik Falkenberg tomt nr 56 (enligt lantmäterikarta 1915). Fastigheten – Brokind 1:12 – är belägen väster om vägen, mitt emot Brokinds station. Den får namnet SOLGLIMT.

· 22 september 1915 köper trädgårdsarbetaren Ernst Lindholm tomt nr 60 med befintlig 1700-talsstuga, SJÖSTUGAN (från början Fiskarehemmet), för 700 kr. På tomten, som är belägen på den smala remsan mellan sjön och vägen i norra delen av tomtområdet, finns också en ångbåtsbrygga. Den ska enligt köpeavtalet få kvarstå kostnadsfritt. Brokind 1:16.

· 1 april 1916 köper Erik Larsson, hyresgäst i en av nybyggda Sjöviks två lägenheter, köper en villatomt vid vägkröken nära bad- och bykplatsen – Brokind 1:15, kallad ERIKSDAL.

· Samma dag köper socknens barnmorska, fröken Emma Andersson, tomt nr 51 väster om vägen mycket nära järnvägsstationen. 2 480 kvm för 500 kr. Brokind 1:24. I köpeavtalet tilläggs ”Fröken Andersson äger rätt att hava roddbåt vid s.k. byk- och badstället.” Det skulle dröja några år innan fröken Andersson/fru Bergmans LILLHEM stod färdigt.

· Fru Anna Linderstam, Linköping, förvärvar 28 april 1916 tomt 54, intill Rosendal. ”Tomten numera bebyggd” framgår det av köpeavtalet. Brokind 1:18, 28 ar. Fastighetens namn är BORRUD.

· 29 augusti 1916 säljer Falkenberg tomt 57 - mellan vägen och Rosendal, mitt för Lyckhem – till Ludvig Johansson för bostadsändamål. Brokind 1:14. Se vidare nedan.

· Borgmästare Carl Henrik Ramsay köper 8 januari 1917 den redan avstyckade tomten Brokind 1:13 – ”BADHUSET” – 376 kvm för 127,84 kr.

· 5 mars 1917 får Johan Sjöström, skogvaktare vid Brokinds gård, tomt 61 som gåva av greve Falkenberg. Tomten - Brokind 1:19, 1 796 kv - är belägen i markremsan mellan sjön och vägen, söder om JG Westmans stora tomt. I fråga om byggnation villan ALVIK, se nedan.

· 26 juli köper överingenjören C J Uggla, Linköping (en av ASJ:s – AB Svenska Järnvägsverkstäderna - grundare), tre tomter – nr 52,53 och 55, tillsammans 6 280 kvm, för 2 135 kr. Avsikten är att tomterna, som får beteckningen Brokind 1:25, ska läggas samman med den redan avsöndrade fastigheten Brokind 1:8, ROSENDAL, vilken nu Uggla hade förvärvat från E G Delin.

· 10 september säljer Henrik Falkenberg tomt 59 till Fröken Märta Jansson i Helsingborg. Fastigheten – Brokind 1:22 – benämns i köpeavtalet GRANBACKEN, men på grund av sitt läge nedom och mycket nära vägen har huset i folkmun fått heta ”Trillin”.

· Henning Thorngren, som köpt SJÖVIK av Adolf Svensson, köper 22 september 1917 en markremsa för att utöka tomten. Brokind 1:17.

· 5 november säljer Henrik Falkenberg tomt 58, som omfattade 3370 kvm, till köpman Caleb Wigoff, Linköping. Fastigheten – Brokind 1:20 – läggs samman med Wigoffs GULLHÄLL.

· En fastighetsaffär en bit utanför det framväxande stationssamhället gäller BROKINDS SKOLA, som sedan 1875 stått på sin plats i en ekhage utmed Kalmarvägen. Tomten för skolbygget hade upplåtits av dåvarande greve Falkenberg på Brokinds gård. När grosshandlare Gustaf Andersson i Örebro 1918 blivit ägare till gården överlåter han, kanske uppmanad därtill, i ett gåvobrev daterat 7 december 1918 skoltomten till Vårdnäs församling. På nyåret 1919 begär kyrkoherde K E Borg avstyckning av tomten, ett halvt hektar. Den ges beteckningen Brokind 1:21.

· Adolf Svensson, som tidigare byggt, och sålt, Sjövik, gör 23 oktober 1919 ännu ett tomtköp. Tomten, nr 18 inom tomtområdet omfattar 3 025 kvm, får beteckningen Brokind 1:23 och är den första som säljs i sluttningen ovanför landsvägen. Huset som byggs på tomten, kallat EKHYDDAN, ska inte endast bli bostad. Det ska också innehålla ett postkontor som Adolf Svensson fått uppgiften att förestå.

· 15 juni 1920 säljs tomt nr 14 till Ernst Andersson, uppväxt i slussvaktarbostaden och fästman/make till växelföreståndaren Alma. Tomten – Brokind 1:28 – är på 1080 kvm och kostar 594 kr. Gemensamt med sin bror Ivar bygger Ernst här, i granskogen, huset GRANLIDEN, med två lägenheter. Det står färdigt 1921. Med Alma flyttar också telefonväxeln till Granliden från ”Röda stugan” intill Mjölnarebostaden (mitt emot Värdshuset/lanthandeln vid slussen).

· 10 juli 1920 köper JG Westman, som redan äger Gucksbo, två tomter mellan nya och gamla vägen. Det gäller ”Karlstorpsängen” och ”Snibben”, omfattande 4 590 och 3 850 kvm för 50 respektive 25 öre/kvm, totalt 3 307 kr. Brokind 1:26 och 1:27. (Området sträcker sig ner till nuvarande Vinkelvägen/Genvägen.)

· Skogvaktare Sjöström söker 16 juli 1920, med stöd av ännu ett gåvobrev från Henrik Falkenberg, avsöndring av tomt 62 – Brokind 1:31 – på 785 kvm. Den ligger intill tomt 61 – Brokind 1:19 - som han fått förut. Det dröjer dock några år innan makarna Sjöström bygger sitt hus ALVIK på tomterna i fråga.

· 23 juli 1920 säljs tomt nr 17 till fröken Ellen Ebers Stockholm och Charles Wilson, Brokind. Tomten – som ges beteckningen Brokind 1:29 – omfattar 2 830 kvm och ligger vid vägens uppsida, mitt emot Sjöströms tomter. På tomten, som senare kommer att delas, uppförs fastigheten SOLHULT.

· Samma dag köper Adolf Svensson tomt nr 19 – 1955 kvm – intill tomt 18 som han förvärvade hösten innan. Den nya tomten – Brokind 1:30 – blir EKHYDDAN 2.

· 12 maj 1922 utökar ägaren av NÄS, major Axel Kindstrand, sin tomt genom att köpa en markremsa – Brokind 1:32 - utmed gränsen till bad- och bykplatsen,

Henrik Falkenberg avlider 1926. När nästa ”nyförsäljning” från tomtområdet sker samma år är Bjarne Berghoff ägare av det 1912 avsöndrade ”Brokinds tomtområde nr 1”. Han är son till direktör Josef Berghoff, Brokinds gårds ägare sedan 1918.

Under åren 1923-26 upprättar lantmäteriet på Josef Berghoffs begäran en arealavmätning av ”5 mtl Brokind n:r 1” m fl tillhörande fastigheter. Detta är en förberedelse inför en kommande utförsäljning av en rad gårdar och torp som i århundranden hört till Brokinds gård. Här kan också nämnas att Josef Berghoff 1927-28 lät avstycka ett 20 hektar stort område vid Sundsborg på Lilla Rengens östra sida för bostadsändamål. Det utarbetades också en byggnadsplan, men exploateringen av den avstyckade fastigheten – Brokind 1:41 – blev av någon anledning inte av.

· 9 april 1926 säljer Bjarne Berghoff tomt 25 vid landsvägens uppsida till Byggnadsfirman I. Cederberg – 3 993 kvm för 2 000 kr. Fastigheten - Brokind 1:35 – kommer att kallas BONÄSUDDEN. Ett år senare delas tomten i två, se nedan.

· Tomt 57 - som 1916 sålts till Ludvig Johansson – ägs 1926 av Einar P:son Wadstein. Denne säljer 2 juni norra tomthalvan, 37,5 ar, till Caleb Wigoff för sammanläggning med GULLHÄLL. Den nyavstyckade delen betecknas Brokind 1:33. Den återstående delen - Brokind 1:14 – förblir obebyggd under mycket lång tid.

· 5 juli 1926 säljer Bjarne Berghoff tomterna 22 och 23 till skogsförmannen Johan Johansson, Brokind – 4 955 kvm för 2 000 kr. Fastigheten – Brokind 1:34, som kallas HÖGALID, ligger norr om Granlund. Med köpeavtalet följer rätt att utnyttja bad- och bykstranden. Johansson kommer senare att förvärva ytterligare tomtmark i anslutning till Högalid.

· Direktör Gösta Lindman, Linköping, köper 23 september 1926 tomt nr 8, 5 060 kvm – Brokind 1:36. Här kommer några år senare sommarbostaden LOVATORP att uppföras.

· 20 april 1927 säljer och avsöndrar Anders och Ida Cederberg 1900 kvm av sin fastighet Brokind 1:35, Bonäsudden, till skräddarmästare Algot Clasén, Björkeberg. Den nya fastigheten – Brokind 1:37 – ges namnet EKLIDEN.

· Bankdirektör Ludvig Aurells dödsbo säljer en remsa (2 130 kvm) från sin tomt Brokind 1:4, EKBACKEN, till grannen JG Westmans Brokind 1:3, GUCKSBO.

· 10 november 1928 köper direktör Gösta Lindman även tomt nr 7, 2 054 kvm (Brokind 1:40) att läggas samman med den två år tidigare förvärvade tomt nr 8 (Brokind 1:36), blivande LOVATORP.

KÄLLOR:

Lantmäterimyndigheternas arkiv (www.lantmateriet/Historiska kartor/Lantmäterimyndigheternas arkiv) t o m 1928,

Paul Aineström: Torp och stugor i Vårdnäs socken, del I, 2002,

Erik Månsson: Gods och gårdar i Östergötland, del II, 1995.