Tidigare IOGT-lokalen Rosenberg är numera privatbostad. Sten-Erik och Kristina Stenberg, som varit lantbrukare i Bestorp, köpte huset i början på 2000-talet, rustade upp det och flyttade in. Renovering av gamla bilar, helst av märket Saab, upptar en del av deras tid. Foto: Rosita Gustavsson (huset), Bo Bäckman (infällda bilden). Rosenberg har hjälpt till i Sveriges modernisering Om vi är överens om FOLKSKOLANS, den fria HANDELNS och FOLKRÖRELSERNAS betydelse för moderniseringen av det efterblivna och fattiga Sverige – då finns det skäl att ta en titt på Rosenbergs historia. Just där – där man tog av från Kalmarvägen mot västra sockendelen – byggdes Vårdnäs sockens första särskilda skolhus. Dit flyttade den första handelsboden. Och där anlades senare en IOGT-lokal där folk samlades för både allvar och nöje. Få enskilda ställen i socknen har varit så delaktiga i samhällets utveckling som Rosenberg.
I hundratals år passerade här resande på Kalmarvägen - gåendes, ridandes, eller åkandes i vagn bakom hästar som bytts vid Rimforsa gästgivargård i söder eller Målbäck i norr. 1755 placerades en milsten strax intill vägkorset. På andra sidan vägen byggdes mot slutet av samma sekel en stuga. Den kallades Bergstugan, eller Berget, och hörde till Sundsmåla, som i sin tur lydde under greve Falkenberg på Brokind. De första som kyrkobokfördes i stugan var en salpetersjudare och hans familj. Skolhuset vid Bergstugan 1842 års förordning om skolundervisning åt alla barn mötte inget jubel i Vårdnäs. Onödigt och dyrt, tyckte man. Att avstånden var för stora, och att barnen behövdes hemma på gården eller torpet, var andra invändningar. Men efter några år fick man till stånd en ambulerande folkskola. Bristen på lokaler var ett av bekymren. Därför beslutades 1849 att ett skolhus skulle uppföras i trakten av Stensvassa eller Karlemåla. Ett hus vid Stensvassa köptes och revs.	När nya skolor togs i bruk 1875-76 såldes det tidigare ”Skolhuset vid Bergstugan”. Förutom som handelsbod kom byggnaden – nu döpt till Rosenberg - att utnyttjas för bostadsändamål tills den revs år 1904. Bergstugan var belägen innanför gärdsgården t v. Foto: Jacob Bergin, en av hyresgästerna i Rosenberg, 1901.
Eftersom man nu hade valt att uppföra skolan mitt emot Bergstugan, drogs hustimret över Älgbosättersvikens is. När bygget äntligen kom igång sommaren 1852 behövdes mera virke och dessutom arbetskraft. En söndag i augusti kungjordes från predikstolen i Vårdnäs kyrka att det dagen därpå skulle köras sten till byggnadsplatsen. Från Sundsmåla skulle infinna sig ett par dragare med stendrög. Men också virke behövdes, som sagt: ”Äfven i morgon, på förmiddagen, framskaffas till Skolhuset 4 st duglige Bräder af hvarje helt hemman (…) i annat fall köpes Bräder, till hvad pris som helst, på den resterandes bekostnad hvilket till vederbörandes efterrättelse meddelas.” Ord och inga visor. I fråga om arbetet meddelades söndag efter söndag vilka hemman som skulle ställa upp med dagsverkskarlar kommande vecka. I juli 1853 stod ”Skolhuset vid Bergstugan” äntligen färdigt. Där undervisade socknens enda lärare, som ambulerade mellan sockendelarna, i perioder fram till 1870-talets mitt. Då hade Vårdnäs socken genomfört sitt största byggprojekt näst efter kyrkan - fyra nybyggda, fasta skolor - i Brokind, Sätra, Sjögesäter och Dänskebo. En i varje fjärding. Handelsboden vid Rosenberg Den förste utbildade läraren i socknens tjänst var Per Pettersson, som alltså ambulerade. Sin bostad hade han och hustrun Carin i dåvarande sockenstugan. Där bedrevs också undervisning. Makarna Pettersson tilläts att vid sockenstugan öppna den första handelsboden i socknen. Att bedriva handel på landsbygden var något alldeles nytt och hade möjliggjorts genom viktiga riksdagsbeslut om ökad näringsfrihet. Efter att Per slutat som lärare fick han och Carin 1865 tillåtelse att flytta till skolhuset vid Bergstugan och att fortsätta med sin affärsrörelse där. Per avled snart efter flytten till Rosenberg, men Carin bodde kvar, understödd med fritt vedbränsle och en tunna råg årligen. Hur länge hon drev affären är oklart.		Jacob Bergin (tror vi!) med sin cykel och två okända som stannat till vid Rosenberg på vandring längs Kalmarvägen. Bakom kvinnan skymtar Bergstugan. Medlemmar i Logen Brokind framför det första ordenshuset vid Rosenberg. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet.	Ännu en person som rastat vid Rosenberg – Oskar Bruzell (1845-1931), en av linköpingstraktens mest bekanta luffare. Foto: Jacob Bergin, 1901. IOGT-are samlade inne i lokalen. Paret t v är Ernst och Alma Andersson. Alma kom att bli känd som Brokinds växeltelefonist. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet.
1870 flyttade Carin till Älgbosäter. Efter några års uppehåll återuppstod handelsboden. När skolhuset inte längre behövdes som skola såldes det till Carl-Erik Eriksson, en handlare från Nykil. Tragisk händelse 1895 Efter tiotalet år, 1886, sadlade Eriksson och hans maka om och tog Sundsmåla gård på arrende. Som handlare efterträddes de 1887 av smålänningen Carl G Danielsson, tidigare kusk vid Brokinds gård, och hustrun Helena. De drev affärsrörelsen tillsammans i flera år – tills Carl Danielsson en natt i januari 1895 tog sitt liv vid Axel Karlssons handelsgård vid Apotekaregatan i Linköping. Det var där han brukade ställa in sin häst vid inköpsresorna till staden. Orsaken till självmordet var att Danielsson tidigare under natten upptäckts i färd med att stjäla sockertoppar ur handelsgårdens lager. Änkan Helena Danielsson och dottern Hilma drev affären vid Rosenberg vidare, men begärdes i konkurs under våren år 1900. Vid konkursauktionen i augusti såldes dels ”åbyggnadernna”, som det hette, dels varulagret med bl a ”väfnader, glas och porslin.” Ny ägare till byggnaderna blev Karl Oskar Johansson, f d handlare i Värdshuset vid Brokind. Han och hans fru Johanna flyttade till Rosenberg och fortsatte handelsrörelsen.		Rosenberg fotograferat 2001, med IOGT-märken i de övre fönsterrutorna. Entrén på högra gaveln var den som vanligen användes. Där fanns ett biblioteksrum t v, och t h uppgång till vaktmästarbostaden. Foto: Gunnar Lindgren.
Flera hyresgäster Inte bara handlarfamiljen bodde i Rosenberg. Ytterligare ett par lägenheter fanns i, eller i anslutning till, det f d skolhuset. En av hyresgästerna kring år 1900 var Jacob Bergin, en ung målare som åkte cykel. Vilket var ganska uppseendeväckande. Fritiden ägnade han åt att kånka runt på en glasplåtskamera med stativ. Även det skilde honom från mängden. En murare Palmkvist, med familj, fanns likaså i Rosenberg. Och så Helena Danielsson, handlaränkan, som bodde kvar. Det var händelserika år. Järnväg drogs genom bygden och invigdes 1902. I Bestorp, där det också anlades ångsåg, erbjöds byggnadstomter intill stationen. Det lät intressant, tyckte såväl Johansson som hyresgästerna Bergin och Palmkvist. Av de fyra första tomtavtalen och husbyggena i Bestorp stod de för tre av dem. Ambulerande svinauktioner – ofta på skånska grisar – förekom regelbundet under åren kring 1900. Rosenberg var ett av försäljningsställena.		Makarna Johanssons hus Oskarsborg uppfördes 1904 av timret från det f d skolhuset i Rosenberg, vilket hade rivits samma år. Bergin, nu gift och barnafa, hade innan dess flyttat till Linköping i väntan på eget hus i Bestorp. Helena hade fått flytta till fattighuset. IOGT-logen nr 3772 Brokind Rosenberg låg nu tomt och öde. Även Bergstugan på andra sidan vägen övergavs 1904. Men till Rosenberg skulle livet återvända. Greve Falkenberg upplät utan kostnad tomten till IOGT-logen nr 3772 Brokind, som ville bygga en samlingslokal, ett ordenshus. Nykterhetsrörelsen bröt i slutet av 1800-talet fram på bred front. Även om superiet varit ännu värre tidigare, var det fortfarande en samhällsplåga av stora mått. Under 1890-talet inledde både Blå Bandet och IOGT verksamhet i Vårdnäs. Första IOGT-logen i Brokind kom till 1896, samtidigt med Logen Sätra Banér i östra sockendelen. Den dog efter några år. Den andra logen, startad 1902, sägs ha knäckts av interna religiösa stridigheter. Tredje Logen Brokind, nr 3772, bildad 1907, fick ett betydligt längre liv än föregångarna. Snabbaste sättet att bygga ett ordenshus var, precis som när skolhuset kom till femtio år tidigare, att riva ett befintligt hus och återuppföra det. Logen Brokinds medlemmar flyttade ett äldre bostadshus till Rosenberg, och anpassade det till dess nya uppgift. Verksamheten i den egna lokalen tycks ha varit livlig. Flera av fotografen Ivar Anderssons glasplåtar från 1920-talet vittnar om välbesökta ungdomsmöten i Rosenberg. Säkert roade man sig, men att döma av IOGTs egen tidning, Reformatorn, besöktes logen ofta av resetalare. Axel Ekstam, skollärare i Sätra, var en av dem som reste runt till olika loger i syfte att stärka	medlemmarna i sitt avståndstagande till alkoholen. Ett bekymmer var att ungdomar som inte tillhörde logen sökte sig dit för att skräna och bråka utanför lokalen. 1917 startades ett eget lånebibliotek. I samband med att Sundsmåla sålts från Brokinds gård, blev Logen Brokind år 1924 ägare till tomten som ordenshuset stod på. Men någon gång omkring 1930 var olyckan framme, ordenslokalen brann ner! Ny större ordenslokal IOGT-medlemmarna gav inte upp, utan byggde åren 1933-34 en nytt och större ordenshus. Det kom under ett halvsekel framåt att ha stor betydelse som samlingslokal för många flera än logens medlemmar. Andra föreningar höll här sina möten och fester, ibland med dans. Revyer och teater har spelats i Rosenberg och film har visats. Syföreningsauktioner hörde till årliga höjdpunkterna. Det myllrande folkrörelse- och föreningsliv som präglade Sverige under första halvan av 1900-talet, och något årtionde till, tynade undan för undan bort. När Logen Brokinds verksamhet upphörde är obekant. Rosenberg utnyttjades som lokal in på 1990-talet. 2002 sålde IOGT-NTO i Östergötland fastigheten till Sten-Erik och Kristina Stenberg. Invändigt har de förvandlat den tidigare samlingslokalen till en trevlig bostad. Utvändigt är huset sig tämligen likt. Här lever makarna Stenberg ett lugnt pensionärsliv, och det passar säkert Rosenberg som varit med om så mycket i sina dagar. VEINE EDMAN, december 2023 Källor: Paul Aineström: Vårdnäs socken, d:o: Torp och stugor (del 1), kyrkböcker, Östgöten m fl tidningar.