Från Alvik till Änggården, del 2 Ekhyddan – Lilla Vik Länk till del 1 – Länk till del 3 (Senaste uppdatering 2025-04-07.)
EKHYDDAN – Rängenvägen 12 Adolf Viktor Svensson, som några år tidigare byggt och snart därefter sålt Sjövik, gör hösten 1919 ett nytt tomtköp. Han blir den förste nybyggaren på uppsidan av nya vägen från Brokinds gård mot stationen och kyrkbyn. För 1 200 kr köper Svensson ”tomt 18”, 3 025 kvm. Fastigheten – Brokind 1:23 – döps till Ekhyddan. Året därpå förvärvas även angränsande ”tomt 19”, Brokind 1:30. Tomtarealen blir därmed ett halvt hektar. Adolf Svensson hade fått uppgiften att svara för ortens posthantering, som sedan 1902 skötts av järnvägsstationens personal. Huset som byggdes 1919-20 skulle därför, förutom två lägenheter, rymma även ett litet postkontor. År 1925 flyttades emellertid postkontoret ut till en stuga på tomten, nere vid vägen. Stugan hade flyttats hit från torpet Kohagen norr om Brokinds gård. Några år i slutet av 1940-talet bedrev sonen Östen Svensson leksakstillverkning i en byggnad på tomten. 1953 flyttades		Foto: SvB, 1951. posten tillbaka till järnvägsstationen. Familjen Svensson blev kvar i Ekhyddan långt fram i tiden. Lantm/Br/SvB/Fkal.
Foto: Ivar Andersson, 1920-talets senare del.		EKLIDEN – Rängenvägen 14 I april 1927 köper den 24-årige nygifte skräddaren Algot Clasén från Västerlösa en del (1 900 kvm) av Anders och Ida Sofia Cederbergs tomt Brokind 1:35 (Bonäsudden). Här ska de unga makarna Clasén uppföra huset Ekliden. Den nya fastigheten, Brokind 1:37, får utfart till landsvägen via en passage utmed Cederbergs tomt. 1943 köper Vårdnäs församling Ekliden för att där inrymma dels småskola och lärarbostad, dels ett församlingshem. I lärarbostaden flyttade småskolelärarinnan Rut Lindersson in 1945. Församlingslokalerna ersattes strax före jul 1953 av ett nybyggt församlingshem mitt emot kyrkan. I 1960-talets början kunde småskolan flytta tillbaka till Brokinds skola, som nu hade byggts ut. Ekliden förvärvades härefter av elektrikern Gösta Älenmark och hans fru Ingegerd och blev därmed åter privatbostad. Lantm/Fkal/SvB/Förs.
ELIM – Rängenvägen 30 Mjölnaren Axel Gustafsson, som nyss förvärvat två tomter nära stationen för bostads- och affärshuset Lyckhem, gör 1 april 1903 ännu ett tomtköp, nu tillsammans med nämndeman Anders Petter Pettersson i Melskog. På den här tomten – Saxtorp 1:9, norr om Gustafssons tomter - skulle byggas en samlingslokal för gudstjänster och kristen barn- och ungdomsverksamhet. Kapellet, som fick namnet Elim, grundlades 1904 och stod möjligen färdigt året därpå. Vårdnäs Blåbandsförening, där A P Pettersson, var kassör, var den organisation som svarade för kapellet de första åren. Blå bandet var, och är, ett kristet nykterhetsförbund. Från 1911 stod Elims missionsförenings byggnadsförening som försäkringstagare. 1915 bildades Brokinds baptistförsamling, som övertog och utnyttjade kapellet i nästan femtio år, till 1963. 1928 anlades en dopgrav. I huset fanns en lägenhet för vaktmästare. Där bodde några år, från 1905, arbetaren Gustaf Emil Borén med familj. I slutet av 1930-talet beboddes lägenheten av lantbrevbärare Sven Svensson med familj. Efter att ha stått mer eller mindre oanvänt i många år flyttades byggnaden till Gamla Linköping. Elimkapellet återinvigdes där 1999. Det frikyrkopräglade namnet Salem på Axel Gustafssons ena tomt tyder på att den varit avsedd för kapellbygget. Kanske var den för liten, eller olämplig? Lantm/Br/Fkal/SvB/Förs/Elimkapellet i Gamla Linköping, 2006.
ERIKSBERG – Erikslundsvägen 10 10 juli 1909 köper David W Malm med fru en tomt mitt emot järnvägsstationen, intill Skogsliden. Fastigheten, döpt till Eriksberg, får beteckningen Saxtorp 1:14, och efter utvidgning 1:20. I Östgötaposten meddelas våren 1910 att Malm sålt fastigheten till ingenjör Axel Lindmark ”härstädes”. Kanske Lindmark och hans maka var hyresgäster innan de köpte huset? Även i kyrkboken noterades Lindmarks övertagande av Eriksberg. Hustrun Hanna Lindmark var den framgångsrika skaparen av Hushållsskolan Margareta, som etablerades i flera städer. I Ewonne Winblads bok ”Frälst Förmögen Förskingrad” ges glimtar från ett par somrar i Brokind, där man kunde se tågen från balkongen. Tuberkulossjuke sonen Robert behövde få äta smör och grädde, tyckte Hanna; ”… trots motstånd från Axel köpte hon den rödbrokiga kon Beda (…) Efter att Axel räknat ut vad Bedas mjölk kostade per liter var han fortsatt kritisk och Hanna tvingades medge att mjölken blev dyr, men höll fast vid att Beda var värd sitt pris.” Hur länge Lindmarks ägde Eriksberg är ovisst. I försäkringsbrev för 1909 till 1916 (eller 1918) står W Alnemark som försäkringstagare. Han kan ha varit hyresgäst i en del av huset oavsett vem som ägde det. Härefter saknas uppgifter fram till 1937, då Ernst Wessén uppges äga Eriksberg. Under 1940-talet står Maj Bergquist som försäkringstagare, och från 1950-talet Petter Jonsson. Lantm/Br/Fkal/Förs/E Winblad: Frälst Förmögen Förskingrad, 2007/Ösgötaposten 1910-04-22.
ERIKSDAL – Rängenvägen 4 1 april 1916 sålde greve Falkenberg en tomt – Brokind 1:15 – till muraren Erik Larsson, som varit bosatt i nybyggda Sjövik med sin fru Elin (f Bergström, smedfamiljen i Hagalund vid Stora Högmo). I kyrkboken antecknades makarna som boende i Eriksdal redan 19 december 1915. Byggde de först, kanske halvfärdigt, och slutförde tomtköpet sedan? Det var i andra änden av det framväxande samhället Larssons valt sin tomt, i närheten av bad- och bykplatsen. Här, i skydd av en bergvägg och en stor ek, byggde Larsson huset som var hans och hustruns hem för livet. Alla har kanske inte vetat var Eriksdal låg, men ”Murarn’s” kände man till. Från 1935 till 1951 var Erik Larsson ordförade i Vårdnäs kommunalfullmäktige. Eriksdal utnyttjas sedan länge enbart som sommarbostad. SvB/Fkal/Br/Kyrk/Aineström: Vårdnäs socken, 1959.		Foto: SvB, 1951. I bakgrunden syns villan Tallbacken.
ERIKSLUND - Erikslundsvägen 3 Erikslund var sedan slutet av 1700-talet ett torp under Saxtorp. Till en början hette det Sveden. Tidvis var det enbart en stuga utan jord. Här fanns kyrkobokförda invånare från 1787 och framåt. Stugan uppges vara byggd ca 1850 och ombyggd omkring 1900. I en liten ladugård från 1850-talet fanns plats för en ko. 1946 köpte lantbrukaren Albert och Ebba Samuelsson Erikslund - Saxtorp 1:27, 5577 kvm. Säljare var David Spets, som nu ägde båda Saxtorp-gårdarna. Stugan är alltjämt bebodd, i ombyggt skick, och har fått sällskap av intilliggande villor. ToS/SvB/Br.
Vykort, 1950-talet? T h Fridhem, t v Solåker. Nedom Fridhem syns Granliden, vid den tiden med ljust målad fasad.		FRIDHEM – Vinkelvägen 9 Snickeriarbetaren Enar Nilsson, gift med Märta, byggde 1946-47 villan Fridhem nedom sin arbetsplats, Brokinds snickerifabrik. Tomten – Brokind 1:83 – uppges makarna ha köpt 1939. Frågan är av vem de köpte. Stig Nilsson, som även han arbetade vid snickerifabriken, mindes att det talades om ”bryggar’n i Kisa” som ägare av tomtmark i området. Den som åsyftas är bryggaren, direktören, auktionisten, kommunalmannen m m Axel Andersson (f 1862) i Kisa, en man som gjorde åtskilliga fastighetsaffärer i Kindabygden. Klart är ”att A Andersson” i 1938 års fastighetskalender anges som ägare till några tomter i Brokind, dock inte den som skulle bli makarna Nilssons. SvB/Fkal/Br/Stig Nilsson.
GRANBACKEN – Rängenvägen 29 Henrik Falkenberg säljer 10 september 1917 ”tomt 59” till fröken Märta Jansson i Hälsingborg. Den utgör en del av den smalaste och brantaste markremsan mellan vägen och sjön söder om Sjöstugan. Fastigheten – Brokind 1:22 - får namnet Granbacken. I folkmun har den ofta kallats ”Trillin”, p g a husets läge i branten nedom vägkanten. Med senare tiders breddning har vägen kommit mycket nära huset. Byggnaden uppges vara timrad av stockar från det rivna torpet Länglund vid Skarsmåla/Arnebo. Antagligen är Granbacken enda byggnaden i Brokind som förevigats av målaren Johan Krouthén (1858-1932). Villan var i fröken Janssons ägo till omkring 1944. Den har därefter haft ett antal ägare. Lantm/Br/ToS.
GRANBO – Rängenvägen 32 4 januari 1902, ett halvår före järnvägsinvigningen, gör hemmansägare Lars Gustaf Eriksson i Saxtorp Nedergård sin första tomtförsäljning i järnvägsstationens närhet. Ludvig Granbom (1858-1941), porslinshandlare i Linköping, och hustrun Alda Karolina Granbom köper 990 kvm mark i Brinkhagen, norr om stationen, för att där uppföra sommarhuset Granbo - Saxtorp 1:2. Tomten utvidgades senare till 1 800 kvm – Saxtorp 1:19. Ägaruppgifterna är ofullständiga, men Granboms kan ha sålt Granbo redan 1909. Enligt en anteckning i kyrkboken ägdes fastigheten i något skede före 1912 av en fröken Wachtmeister. Efter ännu ett par ägarbyten var fastigheten i köpman Henning Svenssons ägo, och efter hans död i hans makas, från 1932 till 1964. Granbo förvärvades då av familjen Källenius som alltjämt äger den. Lantm/Fkal/Br.
GRANLIDEN – Vinkelvägen 4 Ernst Andersson, uppväxt i slussvaktarbostaden, köpte 15 juni 1920 ”tomt nr 14”, en bit upp i den skogsklädda sluttningen ovan landsvägen. Den får beteckningen Brokind 1:28, och efter en senare utvidgning 1:43. Här bygger Ernst och hans bror Ivar Andersson gemensamt Granliden, som står färdigt med två lägenheter 1921. Bygget är väl dokumenterat i bild, eftersom Ivar var en flitig fotograf. Ernsts fru Alma förestod sedan tidigare ortens telefonväxel. Även den flyttade nu till Granliden. Gatan ner till landsvägen döps senare till Växelbacken. Ernst startar 1924 en rörelse i cykelbranschen. 1932 blir Ernst Andersson ensam ägare, då brodern byggt ett eget hus nere vid vägen. När även granntomten - Brokind 1:67 - förvärvats blir tomtytan 0,3 hektar. Ernsts och Almas dotter Birgit, född i Granliden 1925, övertog så småningom både huset och telefonväxeln. Se intervju med Birgit Bengtsson – ”Birgit berättar sin och en telefonväxels historia”. Lantm/Br/ÖOB/SvB/Fkal/Birgit Bengtsson/www.vardnashbf.se – Om Vårdnäs – Berättelser.		Vintrig taklagsfest vid Granliden 1920-21. Foto: Ivar Andersson.
Foto: Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början.		GRANLUND - Granlundsstigen 2 Granlund var sedan början av 1800-talet en stuga under Brokinds gård, intill gamla vägen mellan gården och kyrkbyn. Enligt ”Torp och stugor” ska den ha byggts som bostad åt förre livgrenadjären Magnus Egbom, som blivit ”rörd till sina sinnen” och som hemlöst fattighjon tvingats flytta runt i socknen. Stugan kallades till en början ”Egbomska stufva”. Nuvarande Granlund är enligt ägaren PG Granath uppfört 1861, ett årtal han funnit antecknat på ett par ställen i huset. Åtskilliga personer, främst s k statdrängar vid gården, har bott i Granlund. Från 1923 till 1944 var stugan sommarbostad åt en trädgårdskonsulent Engström. Därefter bodde här byggmästare Thure Karlsson med fru till 1951, då deras hus Rosenhill stod klart. 1952 avstyckades Granlund från Brokinds gårds ägor och såldes till läkaren Gunnar Öhrn. Omkring 1960 köptes fastigheten av Ragnar Barklin, av vilken PG och Lisbeth Granath övertog den 1971. ÖOB/SvB/ToS/Br/PG Granath.
GRANLUND – BANVAKTSSTUGAN – Se Från Alvik … del 2, under BANVAKTSSTUGAN.
GUCKSBO (VILLA VIK) – Rängenvägen 19 A 19 febrari 1912 sålde Carl Fr Johansson 2,64 hektar mark utmed sjöstranden till Johan Gustaf Westman (1864-1938) för 5 500 kr. Westman hade året innan, 1911, sålt sitt ärvda gods Tolefors väster om Linköping. Fastigheten, Brokind 1:3, bebyggdes 1912-13. Utmed nya vägen mot Brokinds gård mätte tomten 291,5 meter, från gränsen till Brokind 1:4 (Ekbacken) ned till den blivande tomten för skogvaktare Sjöströms Alvik. Redan i JG Westmans anhållan om avstyckning benämns fastigheten Gucksbo. Gunnar Elfström uppger i en skrift att namnet syftade på Westmans eget smeknamn. ”Gucke”? 1920 köpte Westman tomtmark också på andra sidan vägen. Det gällde området ”Karlstorpsängen”, fr o m ”snibben” mellan vägarna fram till nuvarande Vinkelvägen/Genvägen. En kort period under 1920-talet ägde Westman även Näs. Våren 1931 blev Herman Freese, f d lantbrukare, ny ägare till Gucksbo. Efter att denne avlidit 1935 bodde änkan Emma Freese kvar till 1945. Inger Örman berättar att fru Freese och hennes hushållerska bodde ensamma i den stora villan. Makarna Freese ändrade under sin tid fastighetens namn till Villa Vik. I 1938 års fastighetskalender anges fastighetens areal vara 3,71 hektar (ett hektar mera än vid Westmans köp). 1938-39 lät Emma Freese avstycka och försälja två tomter i södra änden av fastigheten (som nu fick beteckningen 1:93). Se nedan Lilla Vik respektive Villa Vibo. Från mitten av 1940-talet till mitten av 1960-talet ägdes Gucksbo/Villa Vik av major Nils och fru Märta af Ekenstam. Nils af Ekenstam var förtroendevald i Vårdnäs församling och en drivande kraft vid		Gucksbo i vintervila med luckor för fönstren. Foto: Ivar Andersson, 1920-talet eller 1930-talets början. tillkomsten av sockenmuseet. Gunnar Lindgren och Inger Örman uppger att det i mitten av 1940-talet planerades en tomtavstyckning söder om Gucksbos huvudbyggnad, med marktillskott även från färghandlare Wibergs tomt (Villa Vibo). Grundarbeten gjordes på ungefär den plats där en ny villa byggdes långt senare. Br/SvB/Förs/Aineström: Vårdnäs socken, 1959/Gunnar Lindgren/Inger Örman/G Elfström: Magnus Ahnström och hans stiftelse.
GULLHÄLL – Wigoffs väg 2 Grosshandlare Caleb Wigoff (som bl a drev herrekipering och herrskrädderi i Linköping) köper 30 augusti 1912 en tomt vid sjöstranden och begär en månad senare lantmäteriets fastställelse av den under namnet Gullhäll. På tomten – Brokind 1:6 - uppförs 1913-15 en villa. I Östgöta brandstodsbolags papper omnämndes den de första åren som Villa Wigoff. I november köper Wigoff angränsande ”tomt 58” – Brokind 1:20. 1926 förvärvar han också norra halvan av ”tomt 57” (Brokind 1:14) av Einar P:son Wadstein. Den får beteckningen 1:33. Gullhälls areal omfattar därmed 1,27 hektar. Caleb Wigoff var Gullhälls ägare in på 1960-talet. Han är hittills ende privatpersonen som fått ge namn åt en gata i Brokind. Lantm/Br.
HAGA – Rängenvägen 20 Brokind 1:97, 1284 kvm. Tomten förvärvades 1937 av trafikbilägare Nils och fru Margareta Johansson, som samma år uppförde ett bostadshus med dubbelgarage. Från 1952 och några år in på 1960-talet drevs verksamheten vidare av Karl Gustavsson, efter att ha köpt såväl hus som rörelse av Johansson. Tomten tillhörde det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman förvärvade 1920. Vem som sålde tomten till makarna Johansson saknas uppgift om. SvB/Br.
HVILAN (VILAN) – Stenrösvägen 5 Major Carl Axel Augustinsson köper av LG Eriksson 1 april 1902 en tomt i den s k ”Skogen”, 1697 kvm för 350 kr – Saxtorp 1:4. Fastigheten, där en villa uppförs, får namnet Hvilan. I juli 1905 säljs Hvilan till rektor Gottfrid Westling, Linköping. I september samma år köper Westling (1844-1925) en tomt – Saxtorp 1:10, kallad Hem. Den läggs samman med Hvilan. Westling, och dödsboet efter honom, var för lång tid framåt försäkringstagare för Hvilan/Vilan. I 1938 års fastighetskalender står Alva Lindqvist som ägare. Enligt försäkringsregistret var Karl Albert Larsson ägare från 1940 till 1961. Fastigheten övertogs då av familjen Kåhre, som alltjämt äger den. (1953 blir de två fastigheterna, samt en mindre trekant (1:11) sammanförda under en fastighetsbeteckning, Saxtorp 1:37.) Lantm/Br/Fkal/Bo Kåhre/ÖC 8/7 1905.
HÖGALID – Melskogsvägen 4 I juli 1926 säljer Bjarne Berghoff till Johan Johansson tomterna 22 och 23, 4 955 kvm, norr om stugan Granlund, med rätt att utnyttja bad- och bykstranden. Brokind 1:34. Johansson tituleras i handlingarna skogsförman. Göran Samuelsson uppger att han var snickare. Bostadshuset med två lägenheter stod klart 1929, året innan Johan Johansson gifter sig. Han förvärvar granntomten Brokind 1:69 och äger därmed hela ”kvarteret” – 0,73 hektar - som begränsas i väster och norr av Växelbacken, Vinkelvägen och den då ännu öppna bäcken. Göran Samuelsson berättar att makarna Johansson byggde en liten ladugård och höll ko och andra husdjur på sin stora tomt. I 1935 års styckningsplan (se ovan Brokinds tomtområde nr 1) blir västra delen av tomten tre nya villatomter, 1:78 och 1:79 samt den som senare ges beteckningen 1:114. Omkring 1940 sålde Johan Johansson dessa tomter för de blivande villorna Björkbacka (1:79) och Solliden (1:78). Omkring 1950 såldes tomten där byggmästare Thure Karlsson byggde sitt Rosenhill (1:114), och några år senare såldes också 1:69, där Solsäter uppfördes.		Foto: SvB, 1951. I Östgöta brandstodsbolags register finns försäkringar från 1926 till långt fram på 1960-talet i Johan Johanssons namn knutna till Högalid. Lantm/SvB/Fkal/Br/Förs/Göran Samuelsson/styckningsplan 1935.
Foto: Ivar Anderssson, 1920-talet.		JONSBO – Erikslundsvägen 2 28 oktober 1902 säljer LG Eriksson i Saxtorp en tomt, ca 400 kvm, öster om järnvägsövergången: Saxtorp 1:6. Köpare är den 31-årige skomakaren Carl Oskar Jonsson och hans hustru Hulda Charlotta, vilka sedan de gifte sig 1898 varit hyresgäster i torpet Erikslund. På den lilla tomten byggs inom några år bostadshuset Jonsbo. Göran Samuelsson har hört berättas att Jonsson köpte och rev en stuga i området mellan Melskog och Gärdala, för att på nytt bygga upp den i Brokind. Försäkringsbrev finns förtecknade i Jonssons namn från 1906 och långt fram i tiden. 1918 blev han änkling. Dottern Margot, yngst av makarna Jonssons sju barn, bodde kvar i Jonsbo till framåt millennieskiftet. Lantm/Br/Fkal/Förs/Göran Samuelsson.
KARLSTORP – Karlstorpsvägen I Karlstorp har funnits till namnet kända invånare sedan 1620, då torparen Lasse beskattades för ett sto, två kor, två kvigor, en stut, ett svin, fjorton getter och fyra får. Efter Lasse följde Påfwel, upptagen i mantalslängden för 1635-36. Östergötlands museum uppger i en rapport 2012 att Karlstorp (liksom Blekninge lite längre söderut) var ett skattlagt (och därmed självständigt) torp under 1600-talet och blivit torp under Brokinds gård, med dagsverksskyldighet, först på 1700-talet. Vidare sägs att platsen sannolikt varit bebyggd redan under medeltiden. Karlstorp - med två hektar mark och ladugård för fem nötkreatur – brukades 1907-1944 av Karl Henrik Grahn med familj. När dagsverkssystemet upphört blev torparna arrendatorer. 1944 revs Karlstorps äldsta, mycket gamla stuga, och återuppfördes i Näset, Björsäter. Siste brukaren av Karlstorp var K H Grahns son Albin och dennes fru Linnea, under 1940-talet. De bodde i den stuga som längre fram beboddes av Gunnar Lindgren, och som uppgetts vara byggd omkring 1870. Omkring 1951 friköptes Karlstorp av åkeriägare Tage Anderssson och hans fru Brita (syster till Gunnar Lindgren). På platsen för den rivna stugan, till vänster om den kvarvarande, byggdes en villa. Vid samma tid revs ladugården. Brokind 1:138. ToS/Östergötlands museum: Rapport 2012:42/Br/SvB/Gunnar Lindgren.
KARLSTORPSSTUGAN Söder om ”rätta” Karlstorp låg Karlstorpsstugan. Där fanns kyrkobokförda från omkring 1670 och till en bit in på 1700- talet. Därefter dröjer det till 1862 innan Karlstorpsstugan nämns på nytt. Den sista som var skriven där var Lena Karin Boman, f 1823. ”Man kan givetvis inte vara säker på att det är fråga om samma bebyggelse eller en stuga byggd på samma grund som den tidigare”, skriver Paul Aineström i Torp och stugor i Vårdnäs socken. Rester av en stuga finns hur som helst några tiotal meter söder om Karlstorp. ToS.
KARLSTORPSÄNGEN Så kallades den tomt mellan nya och gamla vägen mot gården, som JG Westman köpte 1920. Samtidigt köpte han Snibben, det vill säga spetsen på området mellan vägarna. I söder begränsades den av blivande Vinkelvägen och Genvägen. Den 4 590 kvm stora tomten (1:26) förblev, odelad och obebyggd till 1930-talets senare hälft. Senast 1936 måste tomten ha delats i fyra delar, eftersom två av dessa, 1:94 och 1:95, då såldes till åkeriägaren Elmer Andersson resp skräddare Lindberg. Åren efter såldes också 1:96 och 97). Delningen måste ha skett i en särskild lantmäteriförrättning. I 1935 års styckningsplan, som omfattade granntomten nedom Genvägen m fl rester av Brokinds tomtområde nr 1, är 1:26 Karlstorpsängen ännu odelad. Åtminstone granntomten i söder, blivande Ekehem, ägdes av fastighetshandlaren Axel Andersson, Kisa. Om Andersson ägt även Karlstorpsängen borde den väl ha omfattats av samma styckningsplan? Lantm/styckningsplan 1935.
KINDAVALLEN Brokinds Idrottsförening bildades 1934 och kunde redan året därpå inviga sin idrottsplats Kindavallen. Marken uppläts av greve Göran Falkenberg. Denne hade ett par år tidigare hade återupprättat Brokinds fideikommiss efter att gården under ett femtontal år befunnit sig i annan ägo, det vill säga Josef Berghoffs.
KINDÅS – Saxtorpsvägen 5 Villan Kindås uppfördes 1945-46 av Per Erik och Elsa Nilsson. Tomten – Saxtorp 1:26, drygt 1 000 kvm – hade de köpt av David Spets, ägare av Saxtorpsgårdarna. Enlig SvB (1951) köptes fastigheten 1949 av Ahlströms elektriska installationsbyrå, Åtvidaberg, men disponerades av Ingemar och Iriz Karlsson. Från 1951 och under 50-talet var en försäkring för fastigheten tecknad av Axel Ahlström. ÖOB/SvB/Br.
KLINKENDAL – Melskogsvägen 22, 24, 26 Torpet Klinkendal, under Brokinds gård, stod på den mark som idag upptas av de övre tre tomterna på Melskogsvägens västra sida. Det ska (enl ToS) ha varit bebott åtminstone från 1713. Från att från början ha varit en stuga utan jord blev Klinkendal sannolikt torp med jord från 1772 - och under 1900-talet en liten arrendegård. Per Adolf och Wilhelmina Johansson, som varit arrendatorer 1905-1932, efterträddes av Otto och Anna Nilsson, som dittills brukat Norrtorp. Vid Klinkendal fanns två bebodda stugor. Den gamla stugan, kallad Lilla Klinkendal, ska ha varit uppförd ca 1850. I fråga om den nyare och större stugans ålder finns olika uppgifter. Otto och Anna Nilssons son Stig, född 1928, hävdar att den var byggd 1898, medan PG Granath, som rev huset omkring 1980, uppger 1873 som byggnadsår. Klinkendalsstugorna fick ge vika för Brokinds samhälles expansion. Lilla Klinkendal revs inför Melskogsvägens förvandling till bred gata på 1970-talet. Stig Nilsson mindes från sina unga år en man, kallad ”Adel” (Karl Adolf Johansson, f 1876), som bodde i Lilla Klinkendal och som försörjde sig på att snickra och sälja stegar. I ”stora” Klinkendal bodde Otto och Anna Nilsson livet ut. När Otto, som levde längst, avled 1978 stod redan nya villor utanför staketet.		Flygfoto, 1950-talet?, tillhörigt Stig Nilsson. Gamla stugan (Lilla Klinkendal) är den långsmala till vänster. Ett minne av Klinkendal är en jordkällare vid Melskogsvägen 22. SvB/ToS/Stig Nilsson/PG Granath.
	LANDERSBORG – Rängenvägen 22 1937 förvärvade fabrikör Mats Nylander och hans fru Dagmar, f Samuelsson, en tomt – Brokind 1:98, 1 850 kvm – intill vägen, i det område i ”Karlstorpsängen” som JG Westman blivit ägare till 1920. Här byggdes nu dels villan Landersborg, dels lokaler för Nylanders rörledningsfirma. Företagets start var den smedja som Mats Nylander etablerat på järnvägens östra sida. Intill smedjan hade makarna Nylander byggt villan Nyborg När verksamheten blivit alltmer inriktad mot rörmokeri, flyttades såväl företaget som boendet över järnvägsspåret till Landersborg. ÖOB/SvB/Fkal. Foto: SvB, 1951.
LILLA VIK – Rängenvägen 15 När Emma Freese 1938-1939 lät avstycka två tomter i södra änden av Brokind 1:3 (Gucksbo/Villa Vik), köptes tomten närmast Alvik av direktör Axel Karlsson (innehavare av Svenska Maskinskyltfabriken, Linköping) och hans hustru. Inger Örman, dotter till makarna Karlsson, berättar att det var på hemväg efter en biltur på Mors Dag 1938 som föräldrarna såg skylten ”Tomt till salu”. Tomten - Brokind 1:99 - var inemot ett tunnland stor (knappt 5 000 kvm) och priset 5 000 kr. Här uppfördes en sportstuga levererad av en stugfabrikör i Ulrika. Den har senare byggts till i ett par omgångar. Fastighetens namn står på grinden: Lilla Vik. Den är alltjämt i familjens ägo. Uppgifter från Inger Örman.
Forts. i del 3 - Lillhem – Änggården.