|
”…tog en plåt vid
Erikslund och tre vid Granlund …” JACOB BERGIN - ung man med pensel och kamera |
Anders Jacob Andersson föddes i juli
1873 i Herrberga socken, som son till Anders Petter
Pettersson och Augusta Albertina. Familjen flyttade till Linköping där Jacob
konfirmerades i domkyrkan 1988. Under tonåren började Jacob
fotografera. Äldsta bevarade fotot är en ihopklippt panoramabild från
domkyrkotornet, omkring 1890. Hans yrke skulle bli målarens. Han blev lärling
i Stillströms målerifirma, som ännu idag finns kvar. Jacob byter
i unga år ut efternamnet Andersson mot Bergin. Ofta befinner han sig i Vårdnäs de sista åren före 1900 – för målningsarbeten,
men kanske också av andra skäl. Kameran och en uppsättning glasplåtar finns alltid med. I Jacobs
almanacka för år 1900 noteras vistelser vid Hamra gård under vintern. Han
målar fönster och dörrar. Från Hamra tar han sig ofta över Järnlundens is
till Hallstad säteri. Vid Hallstad
hade Stillströms en måleriverkstad. Det var där företaget en gång startade,
på 1860-talet. Ur
almanackan – 9/2: – tog 4 plåtar vintervy
Hamra + slipströk 14 dörrsidor. 10/2:
- slipströk fönster hela dan. 11/2:
- tog 2 plåtar vintervy. Var på eftermiddagen till Brokind. 23/3: Från Hallstad
till Hamra på skridskor, vidare över Kåtebosjön
till järnvägslinjen, tog 2 plåtar, tog en plåt vid Erikslund, och 3 vid
Granlund, öfvernattade i Brokind.
Under
sommaren gör han täta besök i Brokind. 30/8: Slut i Brokinds skola (Målning?). 31/8: Från Brokind per ångbåt till Hovetorp, derifrån per cykel till stan. Den
nymodiga cykeln var oumbärlig för detta rörliga liv. Här och var
säljer Jacob kort. När han summerar år 1900 i sin almanacka, har han tjänat
ca 700 kr på målning och drygt 200 på fotografering, efter att utgifterna för
plåtar och papper m m räknats bort. Från 1901
finns många foton tagna vid Rosenberg, där han antagligen redan bor. 6 mars
1902 blir han kyrkobokförd där, och 8 mars gifter sig Jacob, 27 år, med
Hedvig, 21 år, från Nykil. Till julen får de sitt
första barn. Redan 1903 flyttar den lilla familjen till Linköping. De skulle
dock snart vara tillbaka i Vårdnäs. 1902 var
ett märkesår inte bara för paret Bergin utan också för Vårdnäs
socken. Järnvägsbygget, som med alla sina rallare påverkat livet i bygden i
flera år, är nu fullbordat. Banan invigs 2 juni med Oscar II och följe på
invigningståget. Små stationssamhällen
utvecklas de kommande åren i Brokind och Bestorp. Särskilt i Bestorp tar
det fart. Ett sågverk anläggs intill banan längst in i Längdviken med
arbetarbostäder intill. Stationen, liksom tomter till dem som vill bo och
driva verksamhet intill denna, förläggs till en ängsmark som brukats av
Prästgården, kallad Bestorpshumpen. Dit flyttar
familjen Bergin 1904. Nu var Jacob ”sin egen”. Enligt ”Nisse i Sågens”
historik var han den förste företagaren som slog sig ner i det blivande
samhället. Om några år skulle det finns många fler, särskilt
möbeltillverkare. En
byggnadsplan utarbetas för samhället och där väljer Jacob och Hedvig ut tomten
för det som ska bli deras hem – Alphyddan. Jacob
fortsätter att fotografera och sälja kort. I och kring Bestorp
plåtar han, men också runtom i hela Vårdnäs socken.
Ibland blir han kanske ombedd att komma ut till gårdarna för att föreviga
någon högtidsdag. Men säkert gör han också utflykter med kameran på eget
bevåg. Under
1910-talet minskade Jacobs fotografering i bygden för att snart upphöra.
Kanske räckte inte längre tiden och orken för den mångsidigt verksamme entreprenören?
Också Hedvig fick en viktig roll i Bestorps
samhälle när samhällets telefonväxel förläggs till Alphyddan. I takt med
att Bestorps samhälle växte utökades också Jacobs
och Hedvigs barnaskara. I materialet som hembygdsföreningen fick låna av
sonsonen Anders Bergin inför sin ”bildkväll” i Eklunda hösten 2015, fanns
också privata bilder av familjen. Några av dessa visas här. Sitt
intresse för fotografering hade Jacob alltså fått som ung. Möjligheten att
dryga ut inkomsten genom att sälja bilder och åta sig fotograferingsuppdrag
bidrog förmodligen till att hålla intresset vid liv. Att han samtidigt gjorde
en viktig kulturhistorisk insats i sin bygd, tänkte han kanske inte på. Men
så var det! Åren kring förra sekelskiftet och strax därefter var en föränderlig
tid – och upplevdes nog också så av många. Jacob Bergin dokumenterade med sin
kamera både det nya och det gamla. Något
bildarkiv eller någon samling glasplåtar har Jacob
Bergin, enligt vad vi vet, inte lämnat efter sig. Sannolikt tog han många,
många fler ”plåtar” än de som är kända av hembygdsföreningen. Åtskilliga har
troligen försvunnit för alltid, men med all säkerhet finns i album och lådor
intressanta Vårdnäs-bilder med ”JB” i handskrift i
nederkanten, eller med ”Jacob Bergin” i tryck på den inramande pappen. Om du hittar något sådant – hör av dig!!! Hembygdsföreningen vill väldigt gärna låna och
kopiera bilden – särskilt om personer, hus och miljöer kan identifieras. |