Om smeden Botvid i Brink och hans klocka

Det lilla torpet Brink ligger låglänt intill vägen där Brokinds samhälle tar slut, i riktning mot kyrkan. Där bodde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet Sven Wilhelm Hedlund. Han var smed.

 

Ett av spåren efter hans yrkesutövning är ett kvitto på mottagen ersättning, 12 kronor, för tillsyn av tornuret i kyrkan under 1892. Se bild. I sockenmuseet finns en originell gungstol av knotiga rötter (?) och vidjor, som Sven W har åstadkommit. Även den vittnar om händighet. Det uppges att gungstolen kommit till museet från Vårdnäs ålderdomshem.

 

På fotot här intill ser vi Sven W i kretsen av unga släktingar utanför stugan en sommardag. Eftersom han avled 1929 är bilden tagen senast det året. ”Sven W var morbror till min farfar Henrik Andersson”, förklarar Åke Andersson, Henrikshill, Bestorp, som står för underlag och bilder till den här sidan.

 

 

brinkx

Sven W Hedlund i Brink omgiven av unga släktingar – namnen på dem återfinns i spalten t v. Torpet Brink, som fortfarande finns kvar, tillhörde Saxtorp, och var beläget alldeles vid gränsen mot Brokinds gård.

 

”På bilden står och sitter fr v min faster Birgit f 1919, min farfar Henrik, min pappa Ivan f 1915. De tre pojkarna är Karl Yngve f 1916, Göte Markus f 1919 och Alf Lennart f 1921. Mamman heter Ida Kristina f 1883 och var syster till min farfar. Pappan heter Gustav Rudolf Karlsson f 1886. Han var bror till Ture Karlsson som var smed i Bestorp.”

 

Före Sven Wilhelm bodde fadern Botvid Hedlund i Brink. Han var klensmidesmästare på Brokinds gård. Dessutom var Botvid, som levde mellan åren 1812 och 1892, känd för sin tillverkning av klockor.

 

”Min mor har ett fullt fungerande golvur, som Botvid tillverkade. Det är försett med tim-, minut- och sekundvisare samt datumvisare. Klockan slår varje kvart med kvartslag och vid hel timme först fyra kvartsslag och sedan timslagen i en annan ton”, berättar Åke.

 

Här intill finns några bilder på klockan, både i helfigur och i delar. Tillverkningsåret 1855 anges både inuti klockskåpet och på urtavlans baksida. Där framgår också att den målades om 1932 av målarmästare Jacob Bergin i Bestorp.

 

I boken”Svenska urmakare och optiker”, tryckt 1939, skriver Thure Sandström: ”Smedmästaren Botvid Hedlund, Brokind (1812-1892), som författaren kände sedan sin ungdom, förfärdigade bl a ett ur med kvart-slag, sekundvisare och datumverk. Han hade en ledning från uret till sin säng och kunde då repetera på uret om nätterna. En av hans fräsmaskiner med delskiva förvärvades av förf. och skänktes till urmuséet 1904.”

 

botvid2

botvid1botvid4

13 brink

 

Sven Wilhelms Hedlunds kvitto på de 12 kronor han fått för årets tillsyn av tornuret i kyrkan 1992.

 

botvid6